Скачать книгу

överta uppgifter som skall utföras av lägre åklagare. Lag (2004:1264).

      Ändrad gm SFS 1947:616

      6 §

      Om det för åklagare beträffande visst brott finns omständighet som skulle utgöra jäv mot domare, får han eller hon inte ta befattning med förundersökning, åtal för brottet eller annan åtgärd enligt denna balk. Detsamma gäller vid fullgörandet av andra åklagaruppgifter.

      Jäv får inte grundas på åtgärd som en åklagare har vidtagit på tjänstens vägnar, eller gärning som förövats mot honom eller henne i eller för hans eller hennes tjänst.

      Även om en åklagare är jävig, får han eller hon vidta åtgärder som inte utan fara kan uppskjutas.

      En fråga om jäv mot åklagare prövas av en överåklagare. Jäv mot vice riksåklagaren och biträdande åklagare till riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare prövas dock av riksåklagaren. Jäv mot riksåklagaren prövas av honom eller henne. Lag (2004:1264).

      Ändrad gm SFS 1947:616

      7 §

      Inom åklagarväsendet får det finnas biträdande åklagare. Dessa åklagare får i den omfattning som regeringen bestämmer utföra uppgifter som skall utföras av allmän åklagare. Väckande eller fullföljande av åtal i Högsta domstolen får dock inte beslutas av någon annan än riksåklagaren.

      Det får även finnas extra åklagare inom åklagarväsendet. Regeringen bestämmer i vilken omfattning extra åklagare får förordnas att utföra uppgifter som skall utföras av annan allmän åklagare än riksåklagaren eller vice riksåklagaren. Riksåklagaren får förordna extra åklagare att utföra talan i Högsta domstolen. Lag (2004:1264).

      Ändrad gm SFS 1947:616

      8 §

      För särskilda åklagare gäller vad som är föreskrivet för dem.

      Ingen annan särskild åklagare än justitiekanslern eller en justitieombudsman får besluta att åtal skall väckas eller fullföljas i Högsta domstolen. Lag (2001:280).

      Ändrad gm SFS 1947:616

      9 §

      Det som anges i 6 § om åklagare tillämpas även på anställda inom polisväsendet eller vid Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen som har att vidta åtgärd eller meddela beslut enligt denna balk. En fråga om jäv prövas av respektive myndighet. Lag (2006:83).

      Ändrad gm SFS 1964:330

      Ändrad gm SFS 1968:193

      Ändrad gm SFS 1984:388, ikraft 1984-10-01

      Ändrad 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01

      Ändrad 2006-03-07 gm SFS 2006:83, ikraft 2006-04-01

      Införd 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01

      Rubrik 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01

      Rubrik 2006-03-07 gm SFS 2006:83, ikraft 2006-04-01

      8 Kap. Om advokater

      1 §

      För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen.

      Advokat är den som är ledamot av samfundet. Lag (1974:573).

      Ändrad gm SFS 1974:573

      2 §

      Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som

      1. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz,

      2. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete,

      3. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning,

      4. har gjort sig känd för redbarhet, och

      5. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.

      Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från antagningskraven såvitt gäller första stycket 1. Detsamma gäller antagningskraven enligt första stycket 2 och 3 beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser.

      Den som har genomgått en utbildning som krävs för att bli advokat i en stat inom Europeiska unionen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz och som i Sverige genomgått ett prov som visar att han eller hon har tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen, ska anses uppfylla kraven enligt första stycket 2 och 3. Detsamma gäller den som registrerats enligt 2 a § och som därefter under minst tre år bedrivit faktisk och regelbunden advokatverksamhet i Sverige, under förutsättning antingen att verksamheten huvudsakligen omfattat svensk rätt eller att, om verksamheten inte huvudsakligen omfattat svensk rätt, den registrerade på annat sätt har förvärvat tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att antas till ledamot i samfundet.

      Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland, Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige ska anses uppfylla kraven enligt första stycket 2–5.

      Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall är förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde.

      Ordinarie domare, allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot. Detsamma gäller den som annars är anställd hos någon annan än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag. Lag (2008:420).

      Ändrad gm SFS 1972:430

      Ändrad gm SFS 1981:828

      Ändrad gm SFS 1985:355, ikraft 1985-07-01

      Ändrad gm SFS 1988:167, ikraft 1988-07-01, överg.best.

      Ändrad gm SFS 1988:1260, ikraft 1989-01-01

      Ändrad gm SFS 1991:364, ikraft 1991-07-01

      Ändrad gm SFS 1992:1511, ikraft 1994-01-01, överg.best.

      Ändrad 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

      Ändrad 2001-03-13 gm SFS 2001:57, ikraft 2002-06-01

      Ändrad 2001-06-12 gm SFS 2001:364

      Ändrad 2001-06-12 gm SFS 2001:366, ikraft 2001-07-01

      Ändrad 2008-06-11 gm SFS 2008:420, ikraft 2008-07-01

      NJA 2000 s. 135 Det ankommer inte på Högsta domstolen att pröva fråga om dispens från kravet i 3 § första stycket 4…

      NJA 2000 s. 214 Om någon på grund av utbildning i annan stat inom EU eller EES skall anses uppfylla kraven på…

      NJA 2002 s. 129 Fråga om brottslighets betydelse vid ansökan om inträde i Advokatsamfundet.

      NJA 2002 s. 130 En norsk advokat har, med tillämpning av den EES-reglering som ligger till grund för 8 kap. 2 § 3…

      NJA 2004 s. 730 Vid prövning av ansökan om inträde i Sveriges advokatsamfund har samfundets styrelse, i enlighet…

      NJA 2010 s. 204 Fråga om dispens från kravet att den som antas som ledamot av Sveriges advokatsamfund inte får vara…

      NJA 1991 s. 232 Vid prövning av besvär över beslut av advokatsamfundet att vägra en sökande inträde i samfundet på…

      NJA

Скачать книгу