ТОП просматриваемых книг сайта:
Rättegångsbalk. Sverige
Читать онлайн.Название Rättegångsbalk
Год выпуска 0
isbn 9785392097142
Автор произведения Sverige
Жанр Юриспруденция, право
Издательство Проспект
5 a §
I andra fall än sådana som avses i 5 § beslutar Högsta domstolen för varje mål eller ärende hur många ledamöter som ska ingå i rätten.
Det som sägs i första stycket gäller även vid prövning av
1. frågor om beviljande av prövningstillstånd i hovrätt,
2. frågor om återförvisning av mål till hovrätt, och
3. överklagande av hovrätts avvisningsbeslut som avses i 54 kap. 17 §. Lag (2009:344).
Ändrad gm SFS 1972:147
5 b §
Fler än sju ledamöter får inte ingå i rätten, om inte annat följer av 6 §. Lag (2009:344).
Ändrad gm SFS 1972:147
6 §
Om det vid överläggning till dom eller beslut framkommer att den mening som råder i rätten avviker från en rättsgrundsats eller lagtolkning, som förut varit antagen av Högsta domstolen, får rätten besluta att målet eller, om det är lämpligt, en viss fråga i målet ska avgöras av Högsta domstolen i dess helhet. Ett sådant beslut får också meddelas om det i annat fall är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet eller en viss fråga avgörs av Högsta domstolen i dess helhet.
Om det i olika domar eller beslut av Högsta domstolen har gjort sig gällande mot varandra stridande åsikter i fråga om en viss rättsgrundsats eller lagtolkning, gäller första stycket första meningen endast om rätten finner att den rådande meningen avviker från den dom eller det beslut som meddelades senast.
Första stycket gäller inte mål som angår den som är häktad eller mål som annars enligt särskild föreskrift kräver ett skyndsamt avgörande, om målet inte utan menlig tidsutdräkt kan avgöras av Högsta domstolen i dess helhet.
När ett mål eller en fråga avgörs av Högsta domstolen i dess helhet ska alla justitieråd som inte har förhinder delta i avgörandet. Lag (2009:344).
Ändrad gm SFS 1972:147
6 a §
Om rätten består av fler än två ledamöter och en av dessa får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför. Lag (2009:344).
Införd 2009-05-19 gm SFS 2009:344, ikraft 2009-07-01
7 §
När Högsta domstolen behandlar en ansökan om resning eller en klagan över domvilla i ett mål som har avgjorts av Högsta domstolen, får inte någon ledamot som deltagit i det tidigare avgörandet ingå i rätten, om ett tillräckligt antal ledamöter ändå finns tillgängligt inom domstolen. Lag (2009:344).
Införd gm SFS 1972:147
Ändrad gm SFS 1994:1034, ikraft 1994-10-01, överg.best.
Upphävd gm SFS 1971:218
8 §
För beredning och föredragning av mål i Högsta domstolen finns hos domstolen särskilda tjänstemän. Lag (2009:344).
Ändrad gm SFS 1972:147
Ändrad gm SFS 1985:934, ikraft 1986-01-01
Rubrik 2009-05-19 gm SFS 2009:344, ikraft 2009-07-01
NJA 2004 s. 646 Grovt koppleri? — Justering av åtal skall beaktas efter överklagande enbart i fråga om…
NJA 2006 s. 37 Resning har ansetts kunna beviljas i ett domvilloärende. Fråga om sökanden haft giltig ursäkt för…
4 Kap. Om domare
1 §
Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.
Ej må den utöva domarämbete, som är i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete förordnar regeringen. Lag (1988:1260).
Ändrad gm SFS 1973:240
Ändrad gm SFS 1974:573
Ändrad gm SFS 1988:1260, ikraft 1989-01-01
2 §
I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns bestämmelser om utnämning av sådana domare som avses i 1 kap. 2 §, 2 kap. 3 § och 3 kap. 4 §. Lag (2010:1391).
Ändrad gm SFS 1947:616
Ändrad gm SFS 1964:646
Ändrad gm SFS 1969:244
Ändrad gm SFS 1974:573
Ändrad gm SFS 1985:934, ikraft 1986-01-01
Ändrad gm SFS 1991:1819, ikraft 1992-01-01
Ändrad 2010-12-07 gm SFS 2010:1391, ikraft 2011-01-01
3 §
Har upphävts genom lag (1964:646).
Ändrad gm SFS 1952:775
Upphävd gm SFS 1964:646
4 §
Om beviljande av ledighet och förordnande av vikarie för lagfaren domare i hovrätt eller underrätt meddelas bestämmelser av regeringen. Lag (1974:573).
Ändrad gm SFS 1974:573
5 §
Nämndemän utses genom val.
Om det i en domsaga ingår mer än en kommun eller, utöver en eller flera kommuner, en del av en annan kommun, fördelar tingsrätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till kommunernas respektive kommundelens folkmängd.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall för varje län inom hovrätts domkrets eller, om del av län ingår i hovrätts domkrets, för sådan del fastställa det antal nämndemän i hovrätt som skall utses. Lag (2007:74).
Ändrad gm SFS 1969:244
Ändrad gm SFS 1975:1288
Ändrad gm SFS 1976:560
Ändrad gm SFS 1983:370, ikraft 1983-07-01, överg.best.
Ändrad gm SFS 1988:616, ikraft 1989-01-01, överg.best.
Ändrad 2007-03-13 gm SFS 2007:74, ikraft 2007-04-01
6 §
Valbar till nämndeman är varje svensk medborgare, som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. För att vara valbar till nämndeman krävs vidare, i tingsrätt att han eller hon är folkbokförd i kommunen eller den del därav som hör till tingsrätten och i hovrätt att han eller hon är folkbokförd i länet eller den del därav som hör till hovrätten. Den som är lagfaren domare, anställd vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.
Ingen får samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt.
Till nämndeman bör endast den utses som med hänsyn till omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget.
Den som fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år.
Domstolen