ТОП просматриваемых книг сайта:
Rättegångsbalk. Sverige
Читать онлайн.Название Rättegångsbalk
Год выпуска 0
isbn 9785392097142
Автор произведения Sverige
Жанр Юриспруденция, право
Издательство Проспект
Ändrad gm SFS 1958:465
Ändrad gm SFS 1964:166
Ändrad gm SFS 1966:249
Ändrad gm SFS 1975:1288
Ändrad gm SFS 1983:370, ikraft 1983-07-01, överg.best.
5 §
En tingsrätt skall ha kansli på den eller de orter som regeringen bestämmer. Tingsrätten skall ha tingsställe på den eller de orterna om regeringen inte bestämmer annat. Tingsrätten får också ha tingsställe på annan ort som regeringen bestämmer. Lag (2000:1455).
Ändrad gm SFS 1958:465
Ändrad gm SFS 1964:166
Ändrad gm SFS 1974:573
Ändrad gm SFS 1995:495, ikraft 1995-07-01
Ändrad gm SFS 2000:1455, ikraft 2001-03-01
6 §
Tingsrätt skall hålla sammanträde så ofta det kräves för arbetet. Sammanträde för huvudförhandling (ting) skall hållas på tingsställe, om ej särskilda skäl tala för att sammanträdet hålles på annan ort. Lag (1975:502).
Ändrad gm SFS 1975:502
7 §
har upphävts genom Lag (1990:443).
Införd gm SFS 1985:415, ikraft 1985-07-01
Upphävd gm SFS 1990:443, ikraft 1990-07-01
8 §
Utöver vad som följer av 3 b § får, vid prövning av vidlyftiga eller annars särskilt krävande mål om allmänt åtal i vilka bedömningen av ekonomiska eller skatterättsliga förhållanden har väsentlig betydelse, såsom särskilda ledamöter ingå, var för sig eller tillsammans,
1. en person som förordnats som ekonomisk expert enligt 4 kap. 10 a §, om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga om ekonomiska förhållanden,
2. en person som är eller har varit lagfaren domare i allmän förvaltningsdomstol, om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga om skatterättsliga förhållanden.
Om någon eller några av rättens ledamöter får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats, gäller 3 b § första stycket andra meningen i fråga om domförhet. Rätten får dock inte bestå av fler lagfarna domare än nämndemän. Lag (1997:391).
Ändrad gm SFS 1985:415, ikraft 1985-07-01
Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.
Ändrad gm SFS 1990:443, ikraft 1990-07-01
Ändrad gm SFS 1997:391, ikraft 1997-09-01, överg.best.
9 §
har upphävts genom lag (2000:172).
Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.
10 §
har upphävts genom lag (1975:502).
Ändrad gm SFS 1964:646
Ändrad gm SFS 1974:573
Upphävd gm SFS 1975:502
11 §
har upphävts genom lag (1969:244).
Ändrad gm SFS 1958:8
Ändrad gm SFS 1964:166
Ändrad gm SFS 1966:249
12 §
har upphävts genom lag (1969:244).
Ändrad gm SFS 1958:8
Ändrad gm SFS 1964:166
13 §
har upphävts genom lag (1969:244).
Ändrad gm SFS 1964:646
14 §
har upphävts genom lag (1969:244).
15 §
har upphävts genom lag (1969:244).
Ändrad gm SFS 1956:587
Ändrad gm SFS 1963:149
16 §
har upphävts genom lag (1969:244).
17 §
har upphävts genom lag (1969:244).
Ändrad gm SFS 1964:646
Ändrad gm SFS 1969:244
MÖD 2007:31 Brukningsavgift; nu fråga om kvarstad — Statens va-nämnd har inte ansetts behörig att besluta…
2 Kap. Om hovrätt
1 §
Hovrätt är överrätt i mål, som fullföljas från allmän underrätt. Den äger tillsyn över de domstolar, som höra under hovrätten.
2 §
Hovrätt ska som första domstol ta upp mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget har begåtts av domare i allmän underrätt.
Hovrätt är i övrigt första domstol i mål, beträffande vilka detta föreskrivs i lag. Lag (2008:156).
Ändrad gm SFS 1965:585
Ändrad gm SFS 1969:244
Ändrad gm SFS 1971:1060
Ändrad gm SFS 1974:573
Ändrad gm SFS 1986:649, ikraft 1987-06-01
Ändrad gm SFS 1987:681, ikraft 1988-01-01, överg.best.
Ändrad 2008-04-22 gm SFS 2008:156, ikraft 2008-06-01
NJA 2003 s. 531 I samband med en i hovrätt väckt talan om enskilt anspråk mot domare i tingsrätt på grund av fel…
NJA 1986 s. 257 Tillämpning av 3 kap 7 § andra meningen skadeståndslagen i fall då HD ej beviljat prövningstillstånd.
3 §
I varje hovrätt skall det finnas en hovrättspresident, en eller flera hovrättslagmän samt hovrättsråd av vilka en eller flera skall vara vice ordförande. De skall vara lagfarna.
En hovrätt får vara indelad i avdelningar. Chef för en avdelning är presidenten eller en lagman.
Vid varje hovrätt skall det finnas ett kansli som hålls öppet för allmänheten på bestämda tider. Lag (1998:1800).
Ändrad gm SFS 1947:616
Ändrad gm SFS 1952:775
Ändrad gm SFS 1969:244
4 §
Hovrätten är domför med tre lagfarna domare. I mål som överklagats från tingsrätt skall dock minst fyra lagfarna domare delta när hovrätten avgör målet, om tingsrätten bestått av tre lagfarna domare. Om en av de lagfarna domarna får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Flera än fem lagfarna domare får inte delta i hovrätten.
I brottmål gäller, i stället för bestämmelserna i första stycket, att hovrätten är domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Om en av de lagfarna domarna eller en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är